Jag är hemma efter två helt wonderbara dagar i Stockholm.

Peter och jag åkte med Swebuss och efter två och en halv timme var vi äntligen framme i Stockholm. Vi satte oss på tunnelbanan och begav oss vidare till Peters systers (Katarina) lägenhet i Solna Centrum, där hon bor med sin pojkvän Kalle. Där bosatte vi oss för natten och peppade med coldplay från högtalarna.

På mogonen vaknade jag först och lyssnade på Peters snarkande ett tag innan jag märkte att jag var hungrig och började peta på honom för att få honom att vakna, och ca en timme efter kom vi upp ur sängen för att äta lite frukost. Det blev te och ostmacka, väldigt gott.

Vid ca 12:00 begav vi oss in mot staden för att kolla lite på Drottning gatan, det blev en basker till mig och ett par orangea byxor till Peter. När vi hade ätit oss mätte på Tacobar tog vi tunnelbanan till Stadion för att köa till Coldplay. Kön var så lång att vi var tvunga att gå ca en km bort för att komma till slutet av den oändligt långa kön.

När vi väl var inne i stadion samlade sig folket i mitten och scenen var helt jättestor och det kändes som att halva Stockholm var där.

Alla peppade och Peter och jag stod och var så nervösa att vi var kissnödiga, när väl klockan var halv åtta och förbandet började, som var White Lies, (något synthband) började alla trycka framåt. Ända från White Lies till Coldplay började trycka alla lite hela tiden.

Och själva konserten var helt magisk! speciellt på Fix You när hela stadion sjöng med, Chris var inte ens tvungen att sjunga, som han inte heller gjorde så mycket, det var mest publiken som skötte det jobbet!

Jag lovar mig själv att om Coldplay någon gång skulle komma tillbaka till Sverige, (trots att dem sa att det var deras sista spelning i Sverige...) så ska jag dit, vad som än händer.